Forskare och tekniker behöver ofta beräkna koncentrationen av celler i en suspension. Till exempel, när en patient får blodet draget på en läkarmottagning, kan laboratoriet använda vissa metoder för att leta efter mängden vita blodkroppar i en given blodvolym. Detta ger läkaren mycket information om hälsan om hennes patient, särskilt hans immunsystem och om han kämpar mot en infektion eller annan sjukdom. Tester som detta kan leta efter många andra celler i blodet såväl som ryggradsvätska och andra kroppsvätskor, till exempel spermier i sperma för fertilitetsändamål. Forskare beräknar också cellkoncentrationer av bakterier, jästar och andra mikroorganismer för många syften, allt från ekologisk forskning till industriell teknik. En av de vanligaste teknikerna undervisas också i många universitetsbiologiska klasser, och den använder en enhet som kallas en räknekammare.
Innan cellsuspensionen kan gå in i räknaren kan den behöva utspädning eftersom den kan innehålla tusentals eller miljoner celler. I så fall kan cellerna inte rimligt räknas. För att späda provet, använd en steril pipett för att placera tio mikroliter av celllösningen i ett provrör som innehåller 90 mikroliter av ett utspädningsmedel. Typ av utspädningsmedel beror på typen av cell. Blanda det väl. Denna lösning är nu tio gånger mer utspädd än det ursprungliga provet, så dess utspädningsfaktor är 10-1. Märk det. Upprepa detta flera gånger med en steril pipett varje gång tills lösningen är tillräckligt utspädd. Om du utspädde det en andra gång var det andra provröret 100 gånger mer utspädd än den ursprungliga lösningen, så utspädningsfaktorn var 10-2 och så vidare.
Du kan behöva prova flera utspädningar för att bestämma rätt utspädningsfaktor för räknaren. En räknekammare är i princip en mycket liten, klar, rektangulär låda med ett exakt djup och ett exakt rutnät inskriven över toppen. Det är också känt som en hemocytometer, eller ibland en hemacytometer. Målet är att suspensionen ska vara utspädd tillräckligt för att när den betraktas i räknekammaren överlappar inga celler, och de fördelas över nätet på ett enhetligt sätt. Pipettera den utspädda suspensionen som innehåller cellerna i brunnen i räknekammaren, där den kommer att sätta sig in i nätkammaren genom kapillärverkan. Placera räknaren på mikroskopet och se den under låg effekt.
Rutnätet innehåller rutor som är gjorda av ännu mindre rutor. Välj ungefär fyra eller fem rutor, eller hur många du behöver för att räkna minst 100 celler, i ett mönster du väljer, till exempel de fyra hörnen och ett mittfält. Om cellerna är stora kan det vara de stora rutorna, men om cellerna är små kan du välja de mindre rutorna istället.
Den specifika volymen för varje rutkvadrat kan variera genom att räkna kammartillverkaren, men ofta är kammarens djup 0,1 millimeter, arean för de stora rutorna är 1 kvadrat millimeter och området för de mindre rutorna är 0,04 kvadrat millimeter. De större rutorna har då en volym på 0,1 kubik millimeter. För det här exemplet antar du att du räknade totalt 103 celler i fem kvadrater och att du spädde det ursprungliga provet tills utspädningsfaktorn var 10-2.
Om varje rutkvadrat har en volym av 0,1 kubik millimeter och fem räknades, var den totala volymen för kammaren som räknades 0,5 kubik millimeter och det fanns 103 celler. Fördubblats för att göra 1 kubik millimeter skulle det bli 206 celler. En kubikcentimeter motsvarar 1 milliliter, vilket är en användbar mätning för vätskor. Det finns 1 000 kubikmeter i en kubikcentimeter. Därför, om det hade funnits en kubikcentimeter, eller en milliliter, av suspension, skulle du ha räknat 206 000 (206 x 1 000) celler. Så här ser det ut som en ekvation:
Volym av rutkvadrat × antal kvadrater räknade = total volym räknad suspension
Antal celler ÷ volym räknad suspension = cellantal per kubik millimeter
Cellantal per millimeter kubik × 1000 = cellantal per milliliter
Du måste redovisa eventuell utspädning som görs för att göra den initiala lösningen räknbar under mikroskopet. I detta exempel är utspädningsfaktorn 10-2. För att beräkna lösningens initiala koncentration:
Cellantal per milliliter ÷ utspädningsfaktor = Cellkoncentration
För detta exempel är cellantalet per milliliter 206 000 och delar det med 10-2 (0,01) ger en cellkoncentration av 20 600 000 celler per milliliter i det initiala provet.