Hur en jordbävning påverkar biosfären och hydrosfären

Posted on
Författare: John Stephens
Skapelsedatum: 26 Januari 2021
Uppdatera Datum: 17 Maj 2024
Anonim
Hur en jordbävning påverkar biosfären och hydrosfären - Vetenskap
Hur en jordbävning påverkar biosfären och hydrosfären - Vetenskap

Innehåll

Jorden är gjord av enorma rörliga bitar som kallas tektoniska plattor som pressar mot varandra med stor kraft. När en platta plötsligt ger plats för en annan inträffar en jordbävning. Jordbävningar påverkar biosfären, det lager av jordens yta där livet kan existera. Detta inkluderar allt vatten på eller nära jordens yta, hydrosfären. En jordbävningens svårighetsgrad ökar när dess storlek (dess relativa storlek mätt av en seismograf) ökar och minskar när avståndet från felet som orsakade den ökar.

Seismiska vågor

Den mesta förstörelsen av människoliv i en jordbävning beror på att byggnader kollapsade, vilket orsakas på fysikens språk av en kombination av kropps- och ytvågor. Dessa vågor får marken och byggnader som vilar på marken att vibrera på ett komplext sätt. Vågorna reser upp genom att bygga fundament och bekämpa deras tröghet eller motståndskraft mot förändring. Spänning placeras på väggar och leder, vilket förstör byggnader som inte har byggts för att motstå det.

jordskred

Jordbävningar kan orsaka flera typer av skred. Den vanligaste typen av jordbävningsinducerad jordskred är en stenfall som förekommer i branta sluttningar. Jordskred kan förekomma i branta sluttningar som i allmänhet är stabila, men där jorden är finkornig och inte hålls starkt på plats. Undervattensskred kan förekomma i deltor och kan vara ansvariga för skador på hamnanläggningar, som hände i Seward, Alaska 1964.

Förvätskning

Sandiga jordar som normalt är stabila och stödjande kan blandas med vatten under en jordbävning och bli som kvicksand - liknande vad som händer när du vinkar tårna i sand nära vattenlinjen på stranden. Resultatet är kondensering, vilket kan manifestera sig på flera sätt. En lateral spridning är den sidlediga rörelsen av stora markområden i en mild sluttning. Jord kan röra sig från 10 till 150 fot och kan vara förstörande för underjordiska rörledningar. Ett flödesfel är ett skikt av intakt material som rider över ett lager flytande jord, på land eller under vatten. Att flytta så mycket som tiotals miles per timme kan flödesfel vara katastrofalt förstörande. Jord som vanligtvis stöder en byggnad eller annan struktur upplever förlust av bärhållfasthet när det är flytande, vilket gör att den uppbyggda strukturen kan sedimentera och tippa. Sandblåsningar uppstår när långvarig skakning av kondenserade skikt orsakar utbrott av vatten från sandlagret.

hYDRO~~POS=TRUNC

Jordbävningar kan modifiera grundvattenflödet från källor genom att orsaka expansion och sammandragning av akvifern från vilken våren flyter. Förändringen kan vara antingen tillfällig eller permanent. Jordbävningsfel kan också leda till förskjutna strömkanaler och dammar, vatten som samlas i fördjupningen längs en strejkeslipfel. Den överlägset största effekten av jordbävningar i hydrosfären är tsunamin, som betyder "hamnvåg" på japanska. Tsunamier är resultatet av en plötslig vertikal förskjutning i havsbotten, vanligtvis där tektoniska plattor möts, vilket kan orsakas av en jordbävning, ett jordskred eller en vulkan. En liten våg, vanligtvis bara några meter hög, genereras. När vattendjupet minskar nära land ökar dock våghöjden många gånger och kan orsaka massiv förstörelse hundratals eller tusentals mil från jordbävningsplatsen. En miniatyrform av tsunami som kan uppstå i sjöar kallas en seiche.

Landforms

Stora jordbävningar kan öka höjden på bergen med någonstans från några tum till några meter. När den ena sidan av ett fel rör sig upp i förhållande till den andra sidan av felet, skapar det en brant ås som kallas en skarp. När upprepade jordbävningar inträffar längs ett fel bryts berget längs felet och blir utsatt för erosion som med tiden kan bilda en dal i felzonen. Ett fel kan störa grundvattensrörelsen, höja eller sänka nivån och få dammar eller fjädrar att bildas. Ett strejkfel på markytan visas som en lång grund störning som kallas ett molspår.