Innehåll
Väderträning eller nedbrytning av stenar spelar en nyckelroll för att stödja livet på jorden. Vädring producerar jorden som gör att vår planet kan ha ett brett spektrum av markväxtliv. Nybildade jordar består främst av väderbitna berg- och mineralpartiklar. När växter växer, dör och sönderfaller blir jorden berikad med organiskt material, även känt som humus. Den hastighet med vilken bergarter sönderdelas påverkas av ett antal faktorer.
Mineralsammansättning
En slags väderbitning, känd som kemisk väderutveckling, fungerar i olika hastigheter beroende på den kemiska sammansättningen av berörda bergarter. Två av de viktigaste kemiska väderprocesserna är oxidation och kolsyra. Oxidation, som är bättre känd som rost, försvagar sten som utsätts för luft. Processen producerar röd eller brun missfärgning, som i väderbitna basalt. Stenar med hög järn är mest mottagliga för oxidation. Karbonering sker när koldioxid från atmosfären blandas med vatten för att bilda svag kolsyra. Karbonering påverkar främst stenar som är höga i kalcit, som kalksten och marmor.
Typ av gitter
Silikatmineraler består av kristallgaller baserade på kemiska kombinationer av kisel och syre som bildar ett upprepande rutnät. Om kisel-syregrupperna binds direkt till varandra, fortsätter vädret långsammare. Om emellertid en del av syreatomerna binder till ett mellanliggande element, är gitteret mindre hållbart. Exempelvis använder kristallgitteret för kvarts, en långsamt väderbitande berg, endast kisel-syrebindningar. Däremot väder olivin väldigt snabbt. I olivingitteret kopplas många av syreatomerna till magnesium eller järn snarare än kisel.
Temperatur
Klimat påverkar vädret på två olika sätt. Kemisk väderutveckling fortskrider snabbare i varma miljöer eftersom ökad temperatur hastigheter många kemiska reaktioner som bryter ner stenar. Däremot är mängden fysisk väderbitning högre i svalare regioner, särskilt de som svävar nära frysning. I sådana områden är frostkylning en viktig väderprocess, där flytande vatten sipprar in i porer eller sprickor i berg och sedan fryser.
Vatten och salt
Både kemisk väderutveckling och fysisk väderutveckling maximeras i våta miljöer. Frostkilja beror på tillgänglighet av vatten, och den kemiska processen för kolsyra kräver både vatten och koldioxid. Vatten kan också väder vagga direkt genom hydraulisk verkan eller genom produktion av surt regn. Områden med högt saltinnehåll upplever också ökad väderbitning på grund av saltkiljefänomen. När saltvatten sipprar in i berget kan små sprickor bortspridas genom tillväxt av saltkristaller när vattnet förångas.