Innehåll
Tundra kommer från det finska ordet "tunturia", som översätts som "ett kargigt land." Områden som anses vara tundra täcker cirka 20% av jordens yta, varav de flesta kringgår nordpolen. Jorden är fryst från 10 tum till 3 fot under jord, vilket betyder att väldigt lite vegetation kan överleva. Faktum är att de enda växterna som kan överleva är lågväxande som mossor, hedar och lav. På vintern är tundran kall och mörk, och på sommaren, när snön smälter, förvandlas den till ett nytt landskap med myrar och myrar.
Arktiska Tundra
Nästan alla tundras finns på jordens norra halvklot. Tre kontinenter har land som tillsammans ofta kallas den arktiska tundran: Nordamerika, Europa och Asien. De senare två av dessa tundraområden kallas emellertid ofta de skandinaviska respektive ryska tundrorna. Den nordamerikanska tundran omfattar mark i Alaska, Kanada och Grönland; den skandinaviska tundran i Norge och Sverige; och den ryska tundran i Ryssland.
Antarktis Tundra
En del mark som liknar tundra finns i Antarktis, men eftersom det är mycket kallare än Arktis är marken alltid täckt med snö och is. Detta land anses därför ibland inte vara en riktig tundra, som kan stödja begränsad vegetation.
Den alpina tundran
Tundra som ligger i bergsområden benämns ofta alpin tundra. Alpintundra delar flera kännetecken med arktisk tundra, till exempel vegetationstyper (gräs, mossor och små träd), men dess jord skiljer den från den arktiska tundran. I den alpina tundran tappas jorden vanligtvis från is och permafrost.
Klimat Tundra och effekterna av global uppvärmning
Den arktiska tundran är också en plats med svår vind. Vindar kan blåsa mellan 30 och 60 miles per timme. Av de nordamerikanska, skandinaviska och ryska tundrorna är den skandinaviska tundran den varmaste, med vintertemperaturer i genomsnitt 18 grader Fahrenheit. Tundran är på många sätt en kall öken, eftersom nederbörd (vanligtvis i form av snö) bara mäter cirka 6 till 10 tum per år. Många forskare har observerat en farlig uppvärmningstrend under de senaste åren som beror på ökade nivåer av koldioxid. Vanligtvis fungerar tundran som ett slags skyddande "diskbänk" där växter som växer under sommaren fångar koldioxid när de senare fryses i permafrost under vintermånaderna. Men på grund av den globala uppvärmningen fryses färre av växterna, och så släpps koldioxiden tillbaka ut i atmosfären.