Innehåll
Väte är en gas som finns i atmosfären på spårnivåer som inte kan upprätthålla liv. Det syntetiseras från kolväten och vatten. Vätgas utgör den lättaste fraktionen av H2O-molekylen. Väte är både det lättaste och mest grundläggande av alla element. Det är en ganska reaktiv gas, som går in i kemisk kombination med de flesta av elementen och är svagt avvisad av magnetiska krafter.
Permanent magnetisk rörelse
En stor del av fysiken ägnas åt att studera effekterna som produceras i olika material genom användning av ett magnetfält. I väteatomen kretsas en kärna med en enda positivt laddad proton, som förblir stationär, av en enda negativt laddad elektron. En sådan konfiguration kan ge intrycket att väte har en kraftfull magnetisk attraktion, men detta är inte fallet. Vätgas är i själva verket bara mycket svagt magnetiskt. Anledningen till detta är att väteatomer inte finns isolerat. De är bundna tillsammans för att bilda en molekyl, som har en lägre kemisk energi än separata atomer. Inom denna molekyl reser fartyget för en elektron i motsatt riktning än grannens. På grund av detta fenomen är molekylen endast svagt magnetisk och anses sakna ett permanent magnetiskt ögonblick.
Faradays lag
Väte är ett diamagnetiskt ämne. Diamagnetism förekommer i material vars atomer har parade elektroner. Enligt Faradays lag, när en vätemolekyl utsätts för ett magnetfält, så ändrar dess elektroner i omloppsbana något. När magnetfältet ökar skapas ett inducerat fält, som molekylens elektroner upplever som en kraft. Genom denna fysikprincip erhåller vätemolekylen ett inducerat magnetiskt ögonblick. Detta inducerade ögonblick är motsatt till det applicerade fältet och kallas diamagnetism. Genom dessa fysikprinciper avvisas väte svagt av en närliggande magnet.
Magnetism i det interplanetära rymden
Magnetism är den väsentliga kraften som bestämmer formen av plasma eller joniserat material. Väteområdena kring galaxer är också plasma, trots att joniseringsgraden är liten. Joniseringsgraden i det interplanetära rymden varierar från den i vätregionerna till helt joniserade tillstånd i andra områden i rymden. I rymden reagerar emellertid även den svagt joniserade plasma i vätregionen starkt på elektromagnetiska fält. Magnetiserad plasma, såsom den finns i väteområdet, är det dominerande tillståndet i universum som helhet.